Ja, nu är vi fattiga igen...
...inte för att vi har varit rika, men ändå ;)
Jag har precis betalt in vinstskatten för lägenhetsförsäljningen. 200000 bara sådär :(
Så nu får vi hoppas att vi är bra på att deklarera så vi får tillbaka lite ;)
Ja igår fick jag då ett sms av maken där han skrev att han kanske börjar ge med sig i barnfrågan :)
Tänk att några få ord kan göra någon så glad :D
Hoppet hos mig har tänts igen :)
Maken och jag har oftast samma eller liknande åsikter om det mesta. Därför kan jag verkligen tycka att det är superjobbigt om vi är oense om något som är väldigt viktigt för mig. Men har även kommit fram till att om jag har tålamod såfår jag oftast som jag vill.
De senaste åren har vi haft tre saker som vi inte har kunnat prata om knappt.
Först var det hunden, jag tyckte att vi skulle omplacera honom men det tyckte inte maken.
Sedan var det flytten, jag ville verkligen flytta ifrån radhuset, det ville verkligen inte maken.
Och nu är det barnlängtan :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar