tisdag 3 februari 2009

Rasmus

Tänk att det är 5 år sedan jag låg på BB!!
Att tiden går så fort!! Min lilla bebis har blivit stor och jag har kännt mig lite nostalgisk hela dagen.
Började tänka på förlossningen redan igår för det var ju faktiskt igår det var 5 år sedan den började :)
Vattnet gick runt 5.45 när jag skulle vända mig om i sängen bara. Ringde förlossningen och åkte in ett par timmar senare.
Fick åka hem igen när de hade konstaterat vattenavgång och att jag inte hade några värkar. Fick även en tid för igångsättning två dagar senare.
På kvällen vid 22.30 började värkarna med 5 minuter emellan direkt. Jag var extremt trött och ville bara vara hemma och sova. Värkarna gjorde inte alls så ont.
Vid tre-fyratiden började vissa värkar göra ont och jag hade frossa trots duntäcke + vanligt täcke. Tog tempen som visade på feber. Jag ringde förlossningen som tyckte att jag skulle åka in direkt. Ringde mina föräldrar som skulle vara barnvakt till de andra barnen.
Kl 6.00 var vi på förlossningen och fick göra en CTG-kurva, kurvan visade på oregelbundna ganska svaga värkar.
Kl 7.00 fick jag ett rum och ny personal.
Fick göra ännu en CTG-kurva som visade att bebisens hjärtverksamhet var lite oregelbunden. Det beslutades att en skalpelektrod skulle sättas men att en hinna var ivägen även fast vattnet redan gått. När barnmorskan tagit hål på hinnan märkte hon att bebisen hade bajsat i magen. Skalpelektroden visade samma sak som CTG-kurvan, bebisen var stressad. Jag hade starka värkar men huvudet åkte inte ner ordentligt.

Kl 8.33 beslut om katastrofsnitt.
Kl 8.41 är R född.

Så för exakt 5 år sedan låg jag alldeles ensam på BB och sov. R fick köras in på Neo för hans infektionsprov som togs kl 21 var för högt. Dagen efter fick jag feber och hade oxå en infektion. Så vi fick båda medicin och blev bra. Jag blev utskriven efter 4 dagar och R efter 5 dagar.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åhhhh, vad mysigt.
Ja inte katastrofsnitt och infektioner såklart, men en bebis:)
Man blir alltid nostalgisk när det är födelsedagar! Min äldsta är 15 är nu och jag sitter ändå och grunnar på hur det var när hon föddes, kollar på klockan och talar om att nu var hon en timme gammal, och nu var hon två timmar:)
Pussa på din femåring!

Carol sa...

Åh, alltid kul att läsa om andras förlossningar. Och visst går tiden alldeles för fort!!?